Det sista året i mitt liv har varit kaos och fyllt av svek.
Jag vet inte var jag ska börja.

Hela mitt liv har varit fyllt av det, misshandlar,narkotika, våldtäkter, sexuellt uttnyttjad som barn.
Jag kommer att skriva om allt detta men det kommer ta sin tid, jag har försökt förut.
På något sätt hoppas jag att jag kan strukturera upp allt så ni förstår.

Denna veckan är hemsk, mina känslor kryper utanpå kroppen och jag förstår inte varför??
Tankar om döden dyker upp varje dag, jag gråter, känner mig ensam och rädd.
Jag har ingen riktigt att prata med...

Visst att jag har min man men det är ju han som är en del av mina problem, tyvärr.
Allt var så bra men han förstörde det.
Han bara drog, var borta, ja tom. sambo.
Borta i 5månader sen kom han bara hem igen som om inet hade hänt.
Han har sårat mig mer än vad han kan ana.
Jag har försökt förklara det för han men han förstår inte.

Just nu är allt kaos.
Jag tänker på Jojje varje dag att han funnit frid och fått ro, men tyvärr inte på jorden.
Jag saknar han, tänker på han varje dag.
Det dyker alltid upp saker sompåminner mig om honom, hans missbruk m.m.
Men han var min absolut bästa vän.

Jag vill också finna frid så om bara för en enda dag, är det för mycket att önska?
Få lugn i skälen.
En dag så jag kan få ladda min energi, få upp den en liten bit.

Kramizz